Ett litet kreativitetsprojekt där jag utför ett 30minuterskonstverk om dagen i ett helt år. Tekniker och metoder är valfria.

måndag 23 januari 2012

En inställd spelning är ju också en spelning?

Ja, om man är en folkkär artist kanske. Men jag gillar inte sånt trams, så trots dagens extremt inrutade schema: först jobba, sedan hämta sonen och sedan gå och träna tre timmar, så bestämde jag mig frö att försöka få ihop ngt. Jag bestämde mig för att svänga ihop det på bussresan hem. Det visade sig vara svårt, eftersom bussar inte är särskilt komfortabla. Det var helt enkelt kört, så jag resignerade och bestämde mig för att visa hur det är att åka buss. jag tog helt enkelt pennan och satte den mot pappret och lät bussresan ha sin gilla gång. Lite som en seismograf. Det blev fult, men livet är inte alltid så vackert. Särskilt inte när man åker buss 152.
Tidsåtgång: enligt SL 17 minuter. I verkligheten drygt 20.

Material: anteckningsblock och tuschpenna.

5 kommentarer:

  1. Skulle ju kunna bli en intressant (nåja) jämförelse, stadsbuss vs pendelbuss vs långfärdsbuss osv.

    Eller Malmö vs Stockholm. Av det lilla jag åkt stadsbuss i Malmö har jag dragit slutsatsen om att det kör sämst i Sverige.

    SvaraRadera
  2. ja, faktiskt! det är inte en dum idé, något av ett projekt i sig. ens orts grafisk jämförelse av olika trafikslags komfort. jag kanske gör några till såna här!

    SvaraRadera
  3. Klassas bussen i sig som material?

    SvaraRadera
  4. Det är en bra fråga. Det är ju ett medium på ett sätt...

    SvaraRadera