Demokratiunderskott

Idag röstade upphovsrättsindustrins lakejer igenom ACTA-avtalet. Min vrede över demokratiunderskottet är lika starkt som vanmakten är djup. Vi har inte längre något att säga till om. Den ekonomiska eliten mutar sig fram till vilka lagar de vill. Demokratins regler och principer är slutgiltigt satta ur spel. Jag kokar av ilska bara jag tänker på detta och det blir inte direkt bättre av vetskapen om det vidriga samhälle min son kommer att växa upp i tack vare dessa ryggradslösa så kallade politiker och deras sugardaddys inom företagsvärlden.

Jag brukar säga att om man inte försöker göra något åt saker man ogillar så har man ingen rätt att klaga. Jag har därför tagit för vana att prata om detta och skapa, om inte opinion så åtminstone medvetande om vad som håller på att hända. Att ge sig in i politiken är att bli som dem. Jag tror inte det går att ändra något inifrån. Systemet har blivit för ruttet. Så inom ramen för temat brist, kris, undergång så levererar jag här en liten teckning. Jag har försökt förmedla min ilska och maktlöshet över det vi är på väg in i. Håll till godo.

Teknik och material: torrpastell, papper och en jävla massa ilska.

Klicka för storformat