Dikt

Ja ghar flera gånger blivit tillfrågad om det inte är dags för poesi snart. Jag har hukat mig och sagt att, joodå, förr eller senare så. Idag var jag på ett bröllop där brudgummen är något av en poet så jag insåg att det är nu elelr aldrig. Jag tänkte mig en sorts sommardikt, midsommarfton till ära och bestämde mig för att utgå från dikten Tomten, ni vet världens mest stämningsfulla dikt:

Midvinternattens köld är hård...

Men med sommartema. Så här kommer den, Inte hela dock, bara första versen:

Midsommaraftons natt är ljus
Av stjärnorna syns ej en strimma
Ingen sova i stad eller gård
I den ljusa midnattstimma
Månen vandrar sin tysta ban
Solen den skiner som mitt på dan
Solen skiner gul mot taken
Varenda kotte är vaken

Jag svängde ihop en liten illustration också, på ett par minuter.

Tomten är sur. Han föredrar vintern.