Sedan var det dags att köra igång igen. jag bestämde mig för myrslokoiden en sista gång. Dels för att den var en familjär form, men även för att jag är så himla nöjd med det monstret. Myrslokar är ju roliga! Här är den, myrslokoid i akryl och poscapenna.
Jag är nöjd! Det är jävligt svårt att måla med kniv, men vem har sagt att livet som kämpande konstnär ska vara enkelt?
Men nu säger vi farväl till myrslokoidernas förunderliga värld för den här gången!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar