En sorgesam historia

Idag kände jag inte för att teckna eller göra skulpturer. Istället fick det bli en liten stop motionrulle. Det blev en tragisk historia med en man som utsätts för något hemskt, nämligen en smitningsolycka. Nåja. SÅ farligt är det ju inte, inga riktiga människor skadades i denna film. Se och förskräcks!!

Graffiti- första försöken någonsin

Jag har aldrig gjort graffiti över huvudtaget. Inte ens i mellanstadiet. Då var det de tuffa killarna som graffade på bildlektionerna. Jag ritade krig. Men nu är det dags: att måla graffiti! Först ska man tydligen ta fram en egen stil, och för att göra det så måste man tydligen öva, öva och öva, för om man bajtar någon annans stil så kan man räkna med stryk!

Här är mitt första försök, steg för steg:

Skissen: mitt gatunamn blir Gnabgib

Första färgpåläggningen

Nu börjar det likna något. Highlights och skuggor börja bli klara

Sista steget: 3d-effekten på bokstäverna färglagda

Tja. Jag vet inte, det var väl lite halvkul, men det var inte så värst superinspirerande men om man gör en wholecar med detta som skiss, så borde det ju bli mer spännande. Men det är ju olagligt så det blir väl inget med det...

Robotnik

Jag bestämde mig för att göra något lite större idag. Och mitt waepon of choice fick bli akryl med kniv. Det är så jäkla kul att måla med kniv så jag vet inte vart jag ska ta vägen! Det är också dessvärre jävligt svårt så man får låtsas att det ska se lite roddigt och hafsigt ut. "Jo, du vet, det är min stil: en post-postmodernistiskt replik på impressionismen".

I alla fall: jag har en plåtrobot hemma som jag fått en gång i tiden. Den skulle målas av, så jag tog ett A3-ark och gick loss och här är resultatet:

Robotnik och hans porträtt

Porträttet i helbild

Ratt bra va? jag tycker i alla fall det. Jag stör mig lite på att färgen inte hinner torka mellan varven, men det ser också rätt så kul ut att färgerna smetar ut sig med varandra.

Sista(?) myrslokoid-tolkningen. den här gången med akryl

Jag har ju haft lite problem med att få till knivmålningen- färgen har liksom känts för blöt, eller flytande. Efter lite research upptäckte jag dock att det finns färger med hög viskositet. Så jag köpte några såna här styggingar:

Sedan var det dags att köra igång igen. jag bestämde mig för myrslokoiden en sista gång. Dels för att den var en familjär form, men även för att jag är så himla nöjd med det monstret. Myrslokar är ju roliga! Här är den, myrslokoid i akryl och poscapenna.

Jag är nöjd! Det är jävligt svårt att måla med kniv, men vem har sagt att livet som kämpande konstnär ska vara enkelt?

Men nu säger vi farväl till myrslokoidernas förunderliga värld för den här gången!

Fler stenar från skärgården

jag var på ett bröllop i helgen. Det gick av stapeln på Siarö i skärgården. Bröllopet var asbra och ön har dessutom et otroligt häftigt fort från 20-talet. Fortet påminner på något märkligt vis om ett verk av Gaudi. Man skull ekunna tro att jag skulle ha ritat av något från fortet, men istället blev det fler stenar idag. Fortet får vänta. Här är stenarna i alla fall:

Skäääääärgården

Här är stenar som jag ritade idag när jag var i skärgården

Svartvit skalle

OK, inte så värst nydanande kanske, men jag gick in på bloggen skulladay.com, den blogg som gav mig inspirationen till det här projektet. Jag tänkte hylla inspirationsgivaren med att rita min egna skalle. Här är den, tuschpenna på papper. Den blev rätt bra, tycker jag.

Tyvärr så har min telefon dött och min frus telefon vill varken mejla eller blåtanda över bilden till datorn, vilket gör att jag snart får ett nervsammanbrott!!!

Äntligen! kolla nu:

Paul Mccarthy!

Är en av de roligaste moderna konstnärerna. Kolla på bara in den här bildgooglingen!
Gamle Paul gillar inte konsumtionskulturen som genomsyrar, eller snarare är grundbulten i samhället. Jag är inte heller överdrivet förtjust i den och ikväll när jag satt och klurade på dagens mästerverk så kom jag på den där kassen med kasserade leksaker jag fick av en arbetskamrat (Tack Veronica!!!). Det är alltså en hel påse full med leksaksdjur och gubbar som hon städade undan för ett tag sedan och som jag fick för att göra ett konstverk av. Här har vi ju liksom definitionen av konsumtionskultur, med den lilla avvikelsen att jag fick ärva grejerna.

På tal om det så funderar ju tv-spelstillverkarna nu på att förbjuda eller omöjliggöra second handmarknad på tv-spel. ja. det är sant.

Allt det här kom jag att tänka på  och jag insåg att det var dags att göra något av plastdjuren, nämligen en skulptur som kan symbolisera en hel massa grejer:
- masskonsumtion
- slit och släng
- att omöjliggöra andrahandsmarknad ( i detta fall genom att limma ihop allt till en klump).

Jag är extra nöjd med att Kajsa Anka och Bart Simpson är högst upp i leksakspyramiden. Som en härlig bonus lyser Barts ögon medelst lampa och batteri (går ej att byta ut).

Den gode Paul brukar hälla ketchup på sina grejer när han kör performance. Jag funderade på att göar det samma med den här , men kom på att det blir lite väl mkt copy cat. Däremot så finns skulpturen kvar. Jag är inte färdig med er ännu, plastgubbar!
Som en liten avslutning kan jag ju säga att påsen fortfarande är till 2/3 full med prylar. Så det kommer mera, ompa ompa ompa ompa!

Samma myrslokoid, annan teknik

jag kom på att jag ville måla av myrslokoiden från igår. Jag älskar att använda målarkniven och akrylen. Men jag skulle vilja att färgen var liksom lite hårdare. Finns det akryl i olika hårdheter? Den ja ghar är lite för rinnig för att använda kniven så som jag vill. jag tror dessutom att jag behöver en till kniv, en lite mindre. Hur som helst så är jag väldigt nöjd med dagens myrslokoid. Kanske delvis för att det är så kul att måla med kniv och akryl.Jag önskar dock att jag hade lite mer tid: det hade varit gött att kuna lägga på ett par lager till i andra nyanser på sina ställen. Nu är det mest en siluett och jag ser framför mig att man ser lite mer detaljer. Det får bli nästa år...

Av en märklig slump så blev kladdet från när jag blandade färgerna ganska snyggt också. Är jag ett abstrakt geni? Ja det verkar nästan som det:

Myrslokoider

Myrslokoider finns i ett parallellt universum till vårt. I alla fall är det vad vi har trott under alla dessa år. Nu har det dock visat sig att de dyker upp allt oftare i det vi kallar för verkligheten. Myrslokoiderna är en sorts myrsloksliknande demoner. De upplever såklart oss som demoner med märklig hud, vidrigt runda huvudet etc. Hur som helst: den här ritade jag av utanför Liljeholmens t-banestation, precis bredvid utgången som vetter mot parken. Den stod där och chillade med en flaska billigt vin. Mycket märkligt.

Knubbig kis, knubbig kis. alla gillar en knubbig kis

Kom att tänka på den här låten när jag satt och försökte äta tidigare i dag.

Jag tänkte att vad kan vara en bättre motivator än knubbighet när man är magsjuk? Ingenting!!!

Här är resultatet av dessa tankar. Det tog lite längre tid än 30 minuter, men jag har lite mer tid att avvara som sjuk än som frisk. Njut av kavalkaden!

Fortfarande magsjuk- en jätteläskig drake

Ja, det får bli en drake till. men det är den sista på ett bra tag. Nu får det räcka.

Japp, utan mer babbel så presenterar jag här draken:

Magsjuk= pingvinlördag

Jag har gått och blivit magsjuk. Därför är lusten att skapa inte direkt på topp. Det fick bli ett par pingviner. Håll till godo. Blörk.

Mer drake! Promarkerdrake!

Det är ju  kul att rita drakar!

Den här gången körde jag konturerna med en sån där penselliknande penna från Faber castell, ritade skuggningar med promarker och highlightade med vita poscapennan. Den är rätt så liten draken är ritad på ett a5-papper, så huvudet är väl kanske 5-6 cm långt. Inte så värst mkt detaljer, men jag tycker jag fick till spelet mellan ljus och mörker bra.

Sicket kräldjur va!?

Ett styck läskig drake!

Jag hade ju lite problem med att rita läskiga drakar här om dagen, så idag bestämde jag mig för ett nytt försök. Först tänkte jag rita av Beatrice Ask, men insåg att ett sådant hiskligt monster törs jag helt enkelt inte rita av. Omsorgen för läsarnas mentala hälsa är för stor. Så det fick bli något mycket mildare, men samtidigt riktigt kusligt. Kolla här:

Tyvärr var det svårt att få till ljuset i bilden, min mobilkamera ville inte riktigt ordna upp det. Antar att det har att göra med det svarta partiet i hörnet, där bakre vingen mörkar ner bilden.

Hursomhelst så blev det en rejält kuslig drake i alla fall, tycker jag!

Ett hyperrealistiskt stilleben: Trompe l´oeil!

Jag bestämde mig idag för att slänga allt åt sidan och verkligen fokusera. Idag skulle det bli ett perfekt stilleben! Jag tog fram några frukter på ett fat och började att måla med akryl. Att göra extremt realistiska saker är svårt, särskilt när det gäller färgåtergivningen. den blev inte perfekt, men det blev däremot den tredimensionella känslan och geometrin. Se bilden nedan! Snacka om att bilden skapar en tredimensionell känsla, detta är ett klockrent exempel på trompe l'oeil.

Här är vad jag utgick från:

Stilleben-utgångsläget

Och här är resultatet! Otroligt välgjort om jag får säga det själv! Ser nästan exakt ut som på riktigt!Klicka på bilden för att se detaljerna!

OK, jag erkänner. jag fuskade kanske lite...

Dags för potatistryck!

Jag har haft lite motivationsproblem. Jag blev tipsad om potatistryck av min kamrat Nina. Nu var det ju så att jag redan gjort potatistryck, i form av en politisk protest mot övervakningssamhället.

Suck, alltså, att man aldrig ska få lite originalitet från sina vänner!? Nåja. Egentligen var det ju en bra idé, men jag hade inga potäter hemma. Det fick istället bli morotstryck! Det funkade ju bra det också. Jag bestämde mig för att utnyttja morotens form och gjorde ett "ormmönster". Mönstret är inspirerat av det antika Grekland. Jag tryckte dit mönstret längs ett papper som en dekorativ bård. När jag var klar så kom jag på att det skulle liva upp med ett pentagram också. Tyvärr var moroten för smal för att få med ringen runt stjärnan, så det blev väl rätt fjantigt egentligen. Dessutom så använde jag akrylfärg som jag trodde skulle bli bra, men det var för kladdigt så det smetade av sig på allting. Lite bökigt, men det fick bli som det blev!
Jag får tacka Nina för potatistryckidén och vem vet, snart blir det kanske pärlplatta också?

Här är det, morotstrycket!

Mera drake

Likt en 14-årig rollspelare fortsätter jag med drakarna. Jag vet inte vad nästa steg ska bli, att rita storbystade kvinnliga krigare med ringbrynje-BH? nja, så långt ska vi väl inte gå, tror jag.

ett litet problem med mina drakar är att de ser så himla snälla ut. Som drakbebisar. innan jag är klar med mina drakar ska jag rita en riktig jävla Smaug/Blatifagus-drake, med rinnande etter, frätande blod, riddare som fastnat mellan tänderna och av ålder svartnande fjäll.

Tyvärr så är jag inne i en inspirations- och motivationssvacka. Så om någon av er kära fäljare av bloggen har tips på hur jag ska komma igång igen- hör av er!

Här är hon i alla fall: lilla draken.

Några drakar

Först försökte jag att rita av min son idag. Jag har försökt förut, men det slutar jämt med att jag tappar sugen och blir ängslig. Jag tror att det har att göra med att jag har för nära relation till honom, det går liksom inte att bara rita. Det måste bli perfekt och när det inte blir det så tappar jag sugen. Något annat jag har en nära relation till, efter alla år av rollspel, är drakar. De kan ju dock tack och lov se ut hur som helst, så jag ritade några sådana istället. de blev väl ok, i alla fall, förutom den lilla fjantdraken som jag ritade längst ner. Det var meningen att den skulle vara lite gullig, men den ser bara helt jävla retarderad ut...

Här är de:

Ett far-sonprojekt

Idag så målade min son en krumelur på ett papper. jag tyckte att det var snyggt och ganska så vildsint så jag bestämde mig helt fräckt för att sno bilden och göra något av den. Först tänkte jag att jag skulle förstärka delar av målningen med kontraster och skuggor, men sedan kom jag på att jag skulle skära ut den och lägga ovanpå något annat. Tyvärr så var min kniv ganska otymplig, så utskärningen blev lite slarvigare än jag tänkt. När jag väl var klar så insåg jag att jag inte visste vad den skulle limmas upp på. Tiden började ta slut och när jag hittade ett nummer av SVD:s groteska bostadsbilaga som man blir påtvingad varje vecka så insåg jag att där hade vi vårt offer. Det jag ogillar mest med den där tidningen, förutom att de skapar stora högar av papper som jag måste slänga, är hemma hos-reportaget. Detta reportage är alltid extremt tillrättalagt och puttenuttigt, vem minns inte dn:s teppanyakihällreportage till exempel? Groteskt.

Hur som helst: det blev rätt så dåligt resultat. Min inre bild av hur coolt det skulle bli överensstämde inte direkt med den bistra verkligheten. Men det blev i alla fall något. Eller hur?

Sonens målning. ett abstrakt mästerverk

Min justering. Rätt sunkigt idag.

Pointillism

Pointillismen är en vidareutveckling av expressionismen, där man använder färgpunkter till att skapa upp sitt konstverk. Dagens konst är ett pointillistiskt öra, som jag prickat ihop. Jag tyckte det blev rätt så bra, även om jag tappade sugen mot slutet. Det är ärligt talat ganska så tråkigt, men samtidigt är det kul att se hur skuggor och ytor växer fram. Tyvärr så blev jag otålig när jag skulle sudda bort blyertskonturerna, så bläcket blev utsmetat. suck. Jaja, förutom den lilla fadäsen så tycker jag som sagt att det blev en hyfsad bild.

Kolla in örat! Bilden är ungefär 10 cm i verkligheten.

Örat! Hallå!?

Integritetsbananen

Idag drevs sista spiken i rättssamhällets kista in, då datalagringsdirektivet infördes. Det innebär total övervakning av allt du gör. Inget brott, ingen missnöjesyttring är för liten för stat och polis nu. Det här är givetvis förskräckligt och får mig att tänka på den här dokumentären om Vitryssland och bland andra Telias inblandning i deras övervakningsapparat här om veckan. Det är ju intressant att exakt samma lagar nu finns i Sverige. Vi må rösta i riksdagsval, men det spelar liksom ingen roll då alla de partier som har något att säga till om gillar de här vidriga lagarna.

För att illustrera det här så har jag gjort en liten timelapsefilm vid namn integritetsbananen, där den äts upp av de lagar som stegvis dragit åt snaran om allas våra halsar. Se och njut.

Samtidigt vill jag passa på att tacka alla de som röstar på alliansen, SD och sossarna, för att ni sett till att vi lever i en polisstat. Tack. Det blir intressanta resterande liv vi kommer att leva.

Ja se det regnar, ja se det regnar det var väl roligt, hurra?

Idag regnar det. Sånt är ju inte så kul, men vad fan, det kan bli en rätt snygg akryl/poscapenna-bild? Jorå, den blev rätt schysst, tycker jag! jag började med att klutta ut en massa färgkluttar högst upp på "duken" (egentligen ett papper med dukstruktur), sedan så smetade jag ut det med målarkniven. Därefter så lade jag på ett par omgångar färg till, mest vitt. När färgen börjat torka så ritade jag "rinn" med vit poscapenna. Jag tycker det blev riktigt bra, faktiskt! Tyvärr blev färgåtergivningen lite skum: egentligen är den mer gröntonad, än blåaktig som den blir på fotot, men strunt samma.

Kolla här:

Drömmen- fotografiet

1: Inatt drömde jag en märklig dröm: jag vaknade och kollade klockan. Sedan insåg jag att jag drömde och vaknade därefter för att se vad klockan verkligen var, nämligen 06.20. Därefter insåg jag att jag drömde och sedan så vaknade jag på riktigt och såg att klockan var 05.18. Jag vet inte varför den här metadrömmen gjorde sånt intryck, vanligtvis  bryr jag mig inte om vad jag drömmer, förutom som rent kuriosa. Den här drömmen fastnade dock. Inte för att jag tror att den har någon speciell betydelse, men ändå.

2: ikväll var familjen och hälsade på några vänner. Vi grillade. Det var gott. På väggen satt ett fotografi som föreställde en vägg som var målad med naivistiska ansikten och kroppar. De var väldigt hotfulla på olika vis: de bar knivar, hade igensydda ögon etc. Väldigt obehagliga när man väl tittade lite närmare på dem.

3: På väg hem gjorde min hjärna en koppling mellan drömmen och fotot. På något vis, jag kan inte förklara hur, associerade jag de här två sakerna med varandra och jag insåg att jag hade ett 30minuterskonstupplägg här. Dagens verk är en ballong som svävar framför en hotfull grönblå bakgrund. Ballongen är även ett avhugget eller förkrympt huvud. På något vis är detta en dröm-fotografimashup. Jag är väldigt nöjd med idén och delvis även utförandet, även om jag hade hoppats att ballongens röda färg skulle ha hunnit torka mer innan jag lade på ögon och mun.

drömmen- fotografiet

Venus från Milo

...anses av vissa vara en sorts idealkvinna. Själv håller jag väl inte riktigt med, men hon blir ju aktuellare än någonsin nu när grekerna valt in nazister i sin riksdag. Sjukt, sjukt, sjukt.

Jag valde, valresultatet "till ära" att rita av henne med torrpastell. Kolla här:

Fler hörselorgan

Eller ja, samma hörselorgan som igår. Jag tog idag ett foto i halvprofil och nu började bekymren. Ett öra är ju rent absurt komplext med vindlingar och vrår. Vad fan håller örat på med egentligen, varför är det så knögligt? Vem har bestämt det? Borde det inte funka lika bra med en geometrisk figur. En tratt eller så? Nej, örat måste se helt sinnessjukt ut. Det här gör att det blir väldigt svårt att rita i vinkel. Även om själva teckningen blev rätt ok, så ser det inte ut att vara i vinkel från kameran räknat. Måste jobba lite mer med öron, känner jag.

Örat

Och örats ägare

Vasaru!?

Jag kom på att jag glömt bort örat i min ansiktsodyssé. Min vän Rickard säger att örat är skitsvårt att rita, så jag mjukstartade med ett välbekant öra rakt framifrån, nämligen mitt eget. Jag tog ett kort på mig själv och började rita. Medan jag höll på med blyertsörat så kom jag på att det kunde vara kul att rita samma i någon annan teknik. Det fick bli tusch. På tal om olika tekniker så börjar jag bli sugen på att prova på blandtekniker mer. Vi får se om det blir något sånt framöver.

Här är i alla fall modellen, och örat:

Undertecknad.

Och så öronen.

Tvångskreativitet

Ibland har man inte riktigt lust att leverera. Man är trött, oinspirerad eller bara allmänt ovillig att göra något. Idag är en sådan dag. Nu är det ju dock så att faktiskt kreativitet kan tvingas fram. En kollega sade en smart grej angående detta. Nu minns jag inte ordagrant, men det var något sånt här:

"bara begreppet Att få en idé gör att man tänker fel från början. Ingen FÅR en idé. Idéer skapas och pressas fram."

Det här gillar jag. Det är liksom essensen för det här projektet, nämligen att alla kan vara kreativa, bara de anstränger sig lite och struntar i att vänte in den där heliga dagen då Inspirationen med stort I kommer över en.

Nå. Idag hade jag som sagt ingen lust att göra något, men jag funderade på vad jag inte har gjort på länge (orkade inte hitta på något helt nytt, men något nygammalt kändes tillräckligt fräscht för att jag kulle komma igång). Svaret var lera och stop motion, så jag tog fram leran och satte upp mitt lilla stativ jag gjorde i cernitlera under julhelgen förra året. Jag började plutta dit en lerklump på bordet och plötsligt kom jag på att jag skulle skapa en film om gemenskap och vänskap. Jag veeeet, det är skittöntigt, bah! wööööh, töööönt! men skit i det nu och fascineras i stället av att man kan tvinga fram kreativt tänkande. Det blir inte alltid mästerverk, långt därifrån, men det blir i alla fall något! Ikväll blev det en ganska ful liten film. I morgon blir det kanske något annat!

Put your hands down my pants and I bet you feel nuts

Och så här såg påsen ut. 30 spänn för 1,5 hekto!!!! sjukt dyrt!

Dyra nötter

Nygammal månad och nytt sidhuvud!

OK, jag glömde bort att det ska vara nytt sidhuvud på bloggen vid varje månadsskifte. Idag gjorde jag det istället. Jag tog fram akrylfärgerna och hade egentligen ingen riktig idé av vad jag skulle hitta på, men jag kom fram till något abstrakt. Det fick bli någon sorts solned/uppgång för att symbolisera våren. Eller något sånt. Jag använde en sån där målarkniv för att smeta ut färgerna. Här är mitt abstrakta mästerverk!

BRÖD! Och ny månad

Idag är det ny månad och egentligen skulle jag ha gjort ett nytt sidhuvud idag. Det glömde jag dock bort och ritade istället av ett bröd jag bakade för ett par timmar sedan. Sjukt irriterande att glömma bort nya sidhuvudet, men jag får göra det i morgon. Här är i alla fall bröd och avritad bröd. Lila pastellkrita.

En smaskig limpa

Och dess lila kopia