Pushwagner

Heter en galen norsk konstnär som gör vardagsdystopiska bilder och filmer. Jag såg en dokumentär om och med honom nyss och blev sugen på att rita något pushwagnerianskt. Det slutade med grovhuggna porträtt av honom, där jag försökte få till det missbrukar-ryckiga  och slitna utseendet hos honom. Jag tycker att jag lyckades.

Åkejrå, en blomma till

Utan svarta konturer inuti

... och med.

Det fick bli en körsbärsblomma också, men det här är den sista på ett tag.
Den här gången använde jag bara akrylfärg och poscapenna. Akrylen blandade jag med vatten för att få den flödig och genomskinlig. Sedan lade jag på flera lager som liksom syns igenom. Tyvärr blev kortet inte alls så bra som den riktiga bilden är, men sådant är livet för den lidande konstnären. Slit och släp.


Sammanfattningsvis efter detta Mucha-blomprojekt så kan jag säga att blommor är precis så svåra att måla av som man kan tro. Jag har experimenterat mig fram mellan olika tekniker och mest nöjd är jag nog att blanda akvarell och akryl. Dels för att det blir snyggt och dels för att det är kul. Framöver ska jag nog kombinera det skira, blommiga med mer groteska motiv, såsom kranier, förruttnelse etc för att skapa chockverkan av traditionell, klyschig modell.

Sista Muchahibiscusen för ett tag

Den här är jag nöjd med!
Jag tog ett kort på en hibiscusblomma här hemma och skissade av den. Sedan drog jag konturen med poscapenna och lade upp lite grå linjer med promarkerpenna. Sedan lade på ett tunt tunt lager med ljusljusrosa akvarell. När den torr så fuktade jag mitten och duttade dit lila-röd och lät den spridas lite utåt på kronbladen. Medan det fortfarande var lite fuktigt så målade jag dit tunna rosa linjer. Jag avslutade med att vattenutblandad akrylfärg för att skapa en halvgenomskinlig känsla. Det här blev ta mig tusan bra!

En till Mucha-blomma

Hej Mucha Mucha, hej Mucha du är helt okej hej Mucha!

jag är helt ointresserad av blommor och tills för några veckor sedan så har jag aldrig ens tänkt tanken att måla av en. Men det finns något intressant med dem, något undflyende och knepigt. Blommor är ju också väldigt svåra att rita med sina snirkligheter, vinklar och vrår.  Nu har jag fastnat rejält.

Det blev en till Mucha-blomma idag. jag valde en rätt så svår blomma. öööh, en orange... Om någon kan tolka vad det föreställer för art så får den personen gärna tala om det.

jag är ganska nöjd, men när man kikar på Muchas målningar så är blommorna egentligen ännu mer skira och liksom genomskinliga. Jag tror att det är gjort genom att använda vit färg i lavering ovanpå den färglagda blomman. Jag måste fundera lite på hur jag skulle kunna lösa det. utblandad akryl? Kanske.

En Muchainspirerad lilja

Det fick bli en till tjockkonturad skir blomma idag. Jag valde en lilja, fyllde i linjerna med en svart Poscapenna och lade på färg med torrpastellkrita. Den blev rätt så fin, även om torrpastellen var lite för primitiv för att få till Muchafeelingen. Det krävs nog att jag jobbar vidare med vattenfärg för att få till den skira art decokänslan. Men jag är rätt nöjd över lag. Kolla:

Vad sade du nu då, Mucha!? va va va!?

Mera Mucha! Mera Mucha!

Det fick bli en till blomma, den här gången med en rekordelig Mucha-bård runt själva blomman. Det enda som saknas är lite färger och bårder och överdåd av mer blommor, undersköna kvinnor och texter i märkligt typsnitt, så är det här en Mucha-tavla!

Tills vidare så får vi hålla till godo med det här:

En Mucha-inspirerad hibiscus

Mucha är ju inte direkt svårtillgänglig, till och med en svagbegåvad individ som jag kan uppskatta hans vackra målningar, som ju egentligen mest var reklamaffischer. Det är lätt att bli inspirerad av honom, så jag beslutade att måla en Muchainspirerad hibiscus-blomma. Hibiscusar är ju rent tokigt vackra att kolla på, så vackra att blommorna inte bryr sig om att dofta gott. Det kommer en massa beundrare ändå, liksom. Här är blomman, som tog ungefär 20 minuter att skissa och måla:

Prästkrage

Igår använde jag mitt öra som stämpel, idag fick det bli en prästkrage i tusch. Svartvit och ganska enkel. Jag har kollat på Mucha-bilder idag och blev därför blominspirerad. Over and out:

Vad kan man göra med sitt öra?

Tja, använda det som stämpel till exempel:

1: måla på örat

2: lägg örat mot papper

3: ?????

4: Profit!

Mer space invaders- kosmisk fasa!

Jag har jämt tänkt mig space invaders som rymdskepp, men när man tittar närmare så ser man ju direkt att det rör sig om Lovecraftiansk kosmisk fasa! Det är tentakelförsedda monster som invaderar jorden! It came from outer space! Non euclidic architecture! The Old ones! Allt i detta lilla spel som i själva verket kan tänkas vara en profetia!? Eller kanske ett historiskt dokument? Här är i alla fall den här liraren ur spelet,

Blipp blopp

 och hur han ser i ut i verkligheten, eller i alla fall på det enda vis den kan beskrivas utan att man ska drabbas av sinnessjukdom när man ser den:

The old ones reign supreme

Space invaders pixelart på smörgåsrån

Nu har jag ritat grejer från japansk film i två dagar. Det var kul, men ganska så påfrestande. jag kände för att svänga ihop något lite mer lättsamt men kunde inte riktigt komma på något. När jag såg ett paket smörgåsrån så kom jag på att det kunde vara kul att rita ett schackbräde på ett rån, men insåg snabbt att det var en astråkig idé. Däremot finns det ju mer man kan göra med ett rutmönster, till exempel den (visserligen uttjatade) space invaders-pixelkonsten. Jag tror i och för sig att det kan vara en av de första gångerna det är gjort på ett smörgåsrån?

Blipp, blopp!

Mer från det levande slottet

Min son blev så förtjust i gårdagens teckning och bad mig rita "lilla slottet", som det vandrande slottet förvandlas till på slutet av filmen Det levande slottet. Sagt och gjort, det fick bli en akvararell. Jag var medvetet lite mer naivistisk den här gången för att det skulle se lite kul ut. Den blev rätt så bra, men mindre komplicerad än gårdagens. Varågod: Lilla slottet!

Det levande slottet

Är en otroligt bra film. Handlingen är som vanligt med Miyazaki otroligt fantasifull och nyskapande. Den har dessutom fått mig att fatta grejen med steampunk! Innan har jag tyckt att det är en jäkligt tråkig fantasygenre, men nu är jag omvänd. Jag kände mig tvingad att rita det levande slottet. Föga anade jag att det skulle ta en och en halv timma istället för en halvtimma.

Dessvärre är min telefon trasig, så jag får lyxa loss med en HTC hero tills vidare. dess kamera lämnar en del övrigt att önska, men jag ska ta ett till kort på det här i morgon. Jag är jäkligt nöjd med den här! Det känns riktigt gött!

Ett styck levande slott. Inga konstigheter.

Ritduell

Idag har jag ritduellerat med Emil. En del bilder b lev bra, andra sämre. De här är jag mest nöjd med: en varelse som kan färdas genom rymden med varpkraft och en gam som ser sur och illaluktande ut.

Försenat fredagsinlägg

Igår ritade jag en drake till min son. När han somnat i sitt rum insåg jag att bilden satt på hans vägg. Det kändes lite taskigt att storma in och ta kort på den på kvällen när sonen ligger och sover, så det får bli idag istället. Här är han, den läskiga draken från MLPFiM.

Industrispionage!

Jag har på olika vägar fått tag på en väl bevarad hemlighet och kommer vara först med detta. Det jag ska visa kommer ge återklang i hela bryggerivärlden. Falcon bayersk byter logga!

För att hedra den bayerska kulturen och ursprunget så kommer Falcon-falken att förses med en tyrolerhatt! Kolla här, bara!

Ber om ursäkt för bildkvaliteten, men så blir det när man fotograferar med spionkamera...

Stornäbbad fågel

Nu blev det en promarkerfågel. Jag skulle vilja ha några fler nyanser, näbben blev lite konstig, nämligen tycker jag. Men i övrigt fick jag till den här (förmodligen) ganska så gapiga liraren.

Vilken läbbig fågel!

Spike från MLPFiM

Alltså, jag är ingen Bronie, men MLPFiM /My Little Pony Friendship is magic) är jävligt bra. Jag har som avslutning för draktemat målat draken Spike som är en av karaktärerna i MLPFiM.

Jag målad honom med tub, eftersom det var roligt och nytt för mig. Det tog mindre än fem minuter att göra. I morgon ska jag försöka skärpa till mig och göra lite mer genomtänkta grejer.

Akryldrake målad med tub

Jag bestämde mig för att prova att måla akryl med tub, alltså att inte använda pensel eller kniv. Det var sjukt kul och gick otroligt fort. Den här draken tog max fem minuter att göra! Rätt snygg blev den också, tycker jag. Vad tycker ni?

Tyvärr blev färgåtergivningen katastrofal (dumma iPhone) men den är toklila IRL.

Lila kinesisk drake i negativ

Jag tycker det är kul med negativ teckning, alltså där man har svart istället för vit bakgrund. Tyvärr har jag inga svarta papper så jag får liksom rita inverterat. Det är rätt så svårt och tidsödande, men kan bli rätt häftigt. Den här draken får vara en del av draktemat, som jag dumt nog gått med på (eftersom drakar både är svåra och ganska så ointressanta. Tycker jag).

Hej, lilla lila drake

Dessa drakar än en gång

Jag blev ombedd att har ett draktema på bloggen och varför inte? Jag kommer att försöka mig på att göra drakar som kanske inte ser ut som de klassiska Dungeons and dragons-drakarna, för ärligt talat: drakar är rätt så tråkiga. Vi får se hur det blir och hur länga jag orkar hålla på. Här är i alla fall den första, en Lindorm. Det är den nordiska mytologins drakar. de påminner, om jag förstått det hela rätt, mer om ormar än vad vanliga drakar gör.

Jag tror att teckningen hade mått bra av lite mer avancerad skuggning, men jag orkade inte. dessutom tog tiden slut. annars tycker jag att den blev rätt så skojig.

Nosehorny

Vi pratade om Kolmården och hur noshörningar mycket väl kan tänkas skoja till det med små, sexiga bilar. Den här är dedikerad till dig, Anna!

Stackars bilen vet inte om den ska vara smickrad eller illa berörd.

Grönt kranium i lera

det är ju kul att göra saker i lera! Jag har gjort det för sällan, inser jag nu. Det fick bli ett litet kranium, ca 4-5 centimeter. Jag använde inga verktyg förutom den lilla kniven på swissarmyknifen. Det blev rätt bra tycker jag, i alla fall med avseende på hur (o)van jag är att göra lerskulpturer.

At the mountains of madness igen

Här har vi William Dyer, avbildad med den senaste tekniken, nämligen färg.

Jag målade honom med akvarell, sedan stänkte jag på med vit färg för att få till den där snöiga sydpolen-känslan. Återigen är jag lite missnöjd med styrkan i färgerna, hade velat få dem ännu mer urblekta och liksom utbrända. Men snön gjorde det hela rätt bra ändå, tycker jag. Vad tycker ni? Kan man ana manshöga pingviner och byggnader, hieroglyfer, ting som är så vidriga och sådana styggelser att det inte ens går att beskriva dem?

At the mountains of madness

Eller Vid vansinnets berg. En mycket bra roman av Lovecraft, den gamle skräckgubben. Jag har målat bergen från den normala sidan och sedan den stackars William Dyer när han upptäcker det hemska. eller strax innan. Ickeeuklidisk geometri är dessvärre svår att avbilda så det fick bli pyramider istället.

Landskapet är målat med akvarell, sedan har jag lagt på snö med tjockt lager akrylfärg. Jag hade velat få till det mer hotfullt och ruvande med mörkare nyanser av både berg och himmel. Men det får duga.

William Dyer hade gärna fått ha blivit lite mer detaljerad, men jag tappade orken.

Din dumma postapokalyptiska kamel!

Stick ifrån min blogg, fula kamel!

Jag skulle måla en ascool postapokalyptisk kamel hade jag tänkt. Med riktigt feta svarta linjer och sedan färgläggning som skulle ge sken av att någon i all hast skissat av denna kamel. Tyvärr blev det rätt dåligt. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad som blev fel, men jag tror att det delvis har att göra med att jag blaskar på för mycket färg. Det skulle ha varit mer solblekt och risigt istället för den här cirkuskamelen. Skit samma.

Flicka med kalebass

Se vad härligt ursprungligt hon lever!

Jag hittade en bok hemma hos min mamma som jag måste ha köpt för många år sedan. Den heter Vanishing africa och är en rejält exotiserande coffeetablebook som handlar om hur synd det är om de stackars n''''''' att deras ursprungliga sätt att leva är på väg bort. Rätt sunkigt innehåll ur det perspektivet, jag tror till exempel att tioåringen som jag ritat av hade föredragit att hämta vatten genom en vattenkran i ett trevligt litet hus, istället för med en enorm kalebass. Men bilderna är magiskt bra.

Det blev rätt bra, jag provade med en ny metod att skapa skuggningar: jag har ritat rundlar med blyertspennan istället för att göra på det för mig vanliga sättet, nämligen att skugga genom att föra pennan fram och tillbaka över pappret. Det skapade en rätt kul effekt som främst syns på kalebassen.

BIF!

BIF!

Jag har ritat armar några dagar i rad nu och inser att armar och knutna nävar är vanligt förekommande i serier med actioninnehåll. Bestämde mig därför för att rita något som kunde passa i en serieruta.

Madonnas arm

Nu har jag ritat två groteskt tjocka armar två dagar i rad. Jag tyckte det kunde vara kul med en senig arm den här gången. Valet föll såklart på Madonnas arm. Hon är ju rent galet vältränad. Jag bestämde mig för att jobba med bara linjer. Inga skuggningar, inga svarta ytor. Bara linjer. Det blev över förväntan bra tycker jag!

Mer monsterarmar

Bruces arm från igår gav mersmak. Jag ville rita fler bizarroworldstora armar. Sagt och gjort, det fick bli en i tusch. Den blev rätt så häftig. Väldigt uttrycksfull, seriefiguraktig. Om man tittar riktigt noga kan man dock ana ett Tom of Finlandaktigt grepp med handen, hrm...

Ay caramba!

En Bruce Banner

En Bruce-banner. höhö.

Det finns få saker som är så bra som en schysst ordvits. Även en dålig ordvits är bra grejer. Så närmin fru föreslog att jag skulle måla en Bruce Banner som sidhuvudbanner kunde jag såklart inte säga nej. Det fick bli en arg Bruce Banner-arm, dvs en grön jättemusklig arm.

Julle, rebooted, revisited, re-animated

För ett tag sedan så ritade jag av syrrans Basenjivalp Julle. Syrran blev så förtjust i bilden så hon fick den. dessvärre så råkade jag spilla kaffe innan leverans, så jag fick rita av honom igen. Det blev bättre den här gången.

Eftersom traditionen bjuder att man byter sidhuvud i månadsskifte så får detta betraktas som ett bonusinlägg. Återkommer med dagens riktiga bild lite senare.